Sorg o farväl

Det var så dags för Henning att packa ihop sina pinaler för att flytta. Det är faktiskt hemskt men det var nödvändigt för oss alla. Det smärtar och det värker trots att jag vet att Henning har det väldigt bra där han är nu. Han har skaffat sig en ny fru och har tomt, äppelträd och annat en gök kan önska sig.

Tänk, livet är

för mycket ibland och Henke är vår familj. Han är vårt domän för det är främst pga av Henning som det blev Gökboet och inget annat. Henning blev Göken Jonsson och därav domänet.

Buren som är Hennings från början iaf skall självklart med till nya familjen. En del har kommenterat med orden ”men varför tog ni inte betalt?” och då undrar jag så här vad ända in i skall vi ta betalt för att vår livskamrat måste flytta.

Pussgurkan

får en puss och en kram av sin fru här hemma. Tänk så Tessan och du verkligen varit med varandra. Hon kunde göra vad hon ville med dig och du bara liksom hängde med – alltid. En gång har du bitit Tessan och det var när du bott hos oss i 3 veckor. Tessan visste inte bättre men hon lärde sig snabbt.

Det var en gång…

för ett antal år sedan som Kallemannen och jag sas blev gifta. Det var den 12 maj 1994 och då var den dagen Kristi Himmelsfärdsdag.

Att vi överhuvudtaget blev gifta den dagen övergår bådas förstånd lite grann för som vi jobbade och slet i firman veckorna innan så att på bröllopsdagen var vi som två zoombies men vi var lyckliga då och är det nu. Hur osannolikt det än kan tänkas för somliga.

Visst är han tjusig min man. Gissa hur han såg ut på korten som vi egentligen inte fick av fotografen. KA´s försök att le och vara glad var stört omöjligt. Det finns en del riktigt hemska foton som vi asgarvar åt ofta.